På fyllan har jag gjort många saker som jag inte skulle göra i nyktert tillstånd. Ibland blir jag så trött att jag bara vill sova och då kan jag sova varsomhelst.
Vi kan ta gårdagen som ett exempel, efter en krogkväll på Strömpis kände jag mig riktigt sömnig så gick jag raka vägen till Nikolai Kyrka och la mig på parkbänken. Blev en tupplur på femton minuter.

Eller en sak som hände i Magaluf, de andra tjejerna vet inte ens det här. En sista krogrunda på Mallorca, de andra tjejerna stack hem tidigt. Jag gick runt och var riktigt rastlös. Sen tänkte jag att det var lika bra att gå hem till hotellet igen.
Jag gick längs stranden och fick syn på många solstolar, som brukar vara riktigt sköna att ligga på. Så jag gick till en solstol och la mig. Sen, slockande jag bara. Vet inte hur länge jag sov men vaknade av att en random snubbe väckte mig och frågade om jag frös. Jag sa nejnej och reste mig direkt. Nu undrar jag om vad snubben vill egentilgen? Sätta sig vid mig å mysa? Jag låter frågan bli obesvarat. Är nog bäst så.


Eller, en februarikväll i Stockholm. Efter en blöt kväll på krogen Underbar gick vi ut från krogen, jag var typ en av de sista ut. Några tog annan väg och jag skulle gå till McDonalds ensam. Det kan tillochmed en sjuåring klara utan problem. Men jag var så trött, så jag ställde mig mot väggen och somnade ståendes.

Men där var jag smart, Ekke var orolig och smsade mig en massa. Han frågade var jag var. Jag tog en bild på gatan och mmsade till honom. Sen ställde jag mig mot väggen och somnade igen. En stund sen hittade Ekke mig och drog mig hem.

En midsommarkväll fick jag och några för oss att dansa runt midsommarstånget i bara kalsonger, det roliga var att stånget var bara 50cm högt. Vi var lyckliga som barnen på julafton. Fortfarande idag undrar vi varför det ens blev så, varför tänkte vi så? Det är frågan.

Efter Anders.se-galan gick jag, Erik och Emil till Casino Cosmopol där blev vi nekade att komma in. Så vi sa till vakten att vi kom från Malmö och borde komma in. Det slutade med att vakten skrattade åt oss och vi gick hem. Eller, historien slutar inte där. Vårt hotell ligger kanske 5 minuters promenad från Cosmopol. Men vi bara gick och gick. Vi hittade inte vårt hotell, så kom vi fram till en tunnelbanestation, Fridhemsplan. Så, Erik skrev i mobil till någon snubbe och frågade om vägen till vårt hotell. Han skrev på svenska men snubben svarade på engelska och hans vägbeskrivning var... konstigt?
Så till slut tog vi taxi och resans längd var bara 100 meter. Ah jaså så nära var vi till hotellet... 

Alkohol gör mig oförutsägbar, det är ganska farligt måste jag erkänna... Men, låt alkoholen flöda och festa på!

/Littorin